Snörvel.. och en liten stackare

Att jag hostar, det är en sak. Jag har ju som tidigare berättats gjort det sedan barnsben. Att Max hostar - det är hjärtskärande. Igår kväll började han "skrälla" rätt rejält när han låg och sov. Blev nog så paff själv, så han blev tokledsen också. Under natten har han med jämna mellanrum vaknat och hostat så man tror att han ska vända ut och in på sig själv. Det känns jättetungt i mammahjärtat. Ska det enda han ärver från mig vara dåliga luftvägar?

Idag ska vi på 10-mån kontroll, så då ska vi passa på att prata lite med doktorn för att höra om det går att göra någonting när de är så här små..

Helgen har tillbringats ute i stugan. Skulle bland annat börja beskära våra äppelträd och ja, börja det är väl så man kan uttrycka det. Det var rätt svårt och man var rädd att ta för mycket. Fast det kan man i princip inte göra enligt boken. Hmm - det blev bara en liten bråkdel av vad som behövdes. Svärmor lovade att hon skulle hjälpa till med resten och det är ju rätt skönt så här när man är brakförkyld. Tack tack:-)

Vad sägs om en liten snöbjörn:-)