Snöyra

Satt just och kollade på ett program om ett svenskt tjejband - Calaisa, som drog till Nashville för att skaffa sig ett skivkontrakt. De var så där härligt enkla och naturliga och lyckades givetvis smörja the big boss himself. Det inspirerade mig att faktiskt beställa deras skiva på CDON. Det lät toppen på tv, hoppas jag blir lika nöjd när jag får skivan. Och ja, jag är lite old fashioned som beställde CDn... men det är nästan ändå rekord att jag köper en skiva. Det är inte så ofta som det sker. Dessutom köpte jag två, passade på att beställa Linda Sundblad också. När jag ändå höll på att förshoppa mig på nätet så passade jag på att beställa några små pekböcker till Max. Nu ska han bli beläst.

Ovädret fick oss att stanna hemma även den här helgen. Nu viner snön utanför fönstret och det verkar vara trafikkaos, så det var väl lika gott det. Det är dock inte utan att jag längtar efter vår lilla stuga.

Det vore kul om snön blir liggande ett par dagar nu, så att Max kan få uppleva lite vinter så här under sitt första år. Blev sugen på att gå ut på gatan till några ungar som höll på att kasta snöboll, göra snögubbe - men jag avstod;-) Det var precis innan Max skulle sussa, så det kanske blir lite snöbus i morgon istället.

Häromdagen var vi och träffade lilla William som var ca 5 veckor. Det fick mig att inse att Max knappt är en liten bebis längre. Han ser mer och mer ut som en liten pojke om ni förstår vad jag menar. Han verkar så stor på många sätt. Det känns både härligt och ibland lite vemodigt. Mest härligt så klart, för det är ju så kul att se hur han utvecklas och man kan knappt bärga sig tills han är ännu större och klokare. Samtidigt finns det väl inget så oskyldigt och underbart som ett spädbarn, bara några veckor gammal. William stormtrivdes hos Roger och bjöd på stora leenden och små gurgel. Klantig som jag var missade jag att dra fram kameran. Det skulle så klart ha förevigats.

Dagens bild blir en liten liten Max, bara ett par dagar gammal