Orubblig...
Max har kommit in i någon form av trotsålder, eller så är det resulatet av drastiskt nerdrag på amningen. Han som alltid brukar vara en liten solstråle (nästan) visar nu ett sjujäkla humör. Får han inte precis som han vill, så ilvrålas det och så kastar han med huvudet kors och tvärs. Eftersom han inte får som han vill ganska ofta, så passerar otaliga sådana här anfall nu om dagarna. Det kallas väl uppfostran, men hu så jobbigt det är. En ytterligare anledning kan vara att fler tänder möjligtvis är på gång - det bits och dregglas en hel del.
Känns som jag har saker att skriva, men orden sitter liksom fast. Kanske beror på att jag är trött. Bjussar på en snöbusbild och en där Max ser så stor ut (alltså åldersmässigt tycker jag).
upplagd av Linda @ 17:08
4 kommentarer:
Jo, men visst är det nu kring 10-11 månader som "första trotsåldern" kommer? Det säger ju de som har äldra barn. Liv började tidigare och Max kanske senare då? Peo är sitt vanliga jag ännu (gudskelov), fast gnällig som f*n förstås av febern. Bättre nu, men sannolikt inte helt okej tills imorgon... Vi rings imorgon! Så kan jag berätta om mitt spännande meeting jag hade idag också :-) Kram!
det börjar likna illvrål här med när liten inte får som hon vill, må du tro. fast än så länge är det mest leksaksrelaterat (om nu även lysknappar ingår i begreppet leksaker nuförtiden) - så du är långtifrån ensam. alla tips är välkomna. en så länge är det bortkollring som gäller för vår del.
Ja jösses vad han växer. Var ju evigheter sedan vi sågs känns det som när jag såg bilden. Hoppas att gullet lugnar ner sig snart.
Vilken tur att han skötte sig exemplariskt när han var hos oss då :),, men får man uppmärksamhet från 4 pers hela tiden så kanske man är nöjd.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida