Livet återvänder

Nu börjar det ljusna när det gäller Max o mig - och det är så skönt. Trist är dock att Roger blivit rejält krasslig nu.

Skrattar lite åt mig själv, för jag är en riktig sömngångare... Jag började skriva det här vid ca: 08.40, bara någon minut senare så kinkade Max rejält och jag bestämde mig för att lägga mig med honom på sängen. Vi båda somnade tämligen fort och nu har jag vaknat, klockan är 10.33 hmm. Max sover fortfarande. Jag antar dock att han behöver det och vill inte väcka honom. Det är väl också ett sätt för kroppen att återhämta sig om man inte varit så kry.

Måste ge mig ut med honom senare idag, solen skiner så vackert så man kan ju inte låta bli. Det känns så lustigt att vintern kom som en stormvind i förra veckan, för att sedan ge med sig så fort. Nu verkar det vara en fin höstdag istället. Ja ja, man blir ju aldrig riktigt klok på vädret.

Nu ska jag dra igång jobb pcn. Är faktiskt riktigt glad, för jag fick rätt mycket gjort igår. Det behövs för samvetet...