100% splittrad och lite annat..

Det här med att jobba "lite" under mammaledigheten är inte helt lätt. Det gör bara att det känns som jag inte gör något till 100% längre. Känner mig lite splittrad och som jag tär på en tid i livet som aldrig kommer tillbaks. Har många funderingar på om jag ska sluta jobba helt (alltså under föräldraledigheten) eller om jag orkar hänga i. Det är ju bortsett från splittringen och den stress det skapar även lite roligt. Det känns skönt att få tänka på sitt vanliga gamla vis när man väl hittar tiden att jobba.

I går var jag på jobbet utan Max. Kära lilla mamma passade honom under tiden. Det roliga var att alla blivit så vana att han är med mig, att de saknade honom.

Idag har Max fått en julkalender. Han var mer intresserad än väntat. Kan ju dock berätta att hans elaka mamma åt upp chokladen:-)

Hmm vad har vi annars haft för oss då. Det var ju ett tag sedan jag skrev sist. Ja jo, som sagt jag har jobbat en del. Förra torsdagen blev en heldag på jobbet. Max skötte sig nästan för bra, de tror inte att han kan vara tvär och ilsken. Han var en liten solstråle mest hela tiden.

Vi har också varit och kollat in förskolan Björngården. Där charmade Max fröken Sofia och han blev dessutom helt betagen i henne. Han verkade förresten gilla hela konceptet. Det var liksom som om han kände sig hemma. Vi kan ju bara hoppas på att få en plats där, när det väl är dags för honom att börja på dagis. Det verkar dock som vi ställde oss i kö i hyggligt god tid. Jag blev väldigt förtjust i stället själv. Det var så mysigt och lät så kul med alla utflykter, pyssel mm.

Härom kvällen skulle Roger och jag få lite tid för oss själva. Mamsen som ändå skulle sova över erbjöd sig att passa Max. Det kändes jätteskönt och härligt att smita ut en stund alldeles själva. Vi började med middag. Hade lite svårt att bestämma oss för vad vi skulle äta, till slut bestämde vi att äta något ovanligt. Vi har nämligen en tendens att alltid beställa säkra kort. Nu blev det ivarje fall fisk för min del - något som inte slinker ner i min mage allt för ofta. Gott var det dock. Efter middagen tog vi en promenad i väntan på att filmen vi tänkte gå på skulle börja. Lite lagom då vi började närma oss bion ringde mamma. Max hade varit tokledsen ända sedan vi gick hemifrån 2 timmar tidigare. Vi hoppade över bion och gick hem istället. Det var ju inget kul att Max var ledsen, men det gjorde inte så mycket att vi fick gå hem - för Roger hade nog ändå somnat under filmen;-)

Mer då, jo i helgen inhandlades en platt tv till sovrummet. Jag både gillar och ogillar att ha tvn där, men nu när den är platt känns det riktigt ok. Det är väldans skönt att ligga och luta sig mot ett kuddberg och sappa runt. TVn innebar förresten att jag har hittat en ny grej att kontakta Sverker för. TVn skulle ha 10 sidors text tv minne, den hade dock bara 5 sidor. Ringde då Sibas kundtjänst där vi köpt den och de hänvisade till Samsungs kundservice. På Samsungs kundservice sa de att det antagligen var fel på minneskortet och att jag skulle gå tillbaks till butiken. Så långt allt ok. Pratade med Sibas kundtjänst igen - de sa att butiken skulle höra av sig.. Butiken ringde, jag förklarade felet - svar kom in med tv, så fixar vi eller så får du byta exemplar. Packar ihop tvn igen, lånar svärföräldrars bil, åker dit.. Möts av att de måste se felet. TVn kopplas in - de har så dålig antennmottagning att 30 min sökning resulterar i texttv som hieroglyfer.. Problemet kan inte ses. Sedan förklarar de att så här är det på majoriteten av tv apparater och att det inte kommer hjälpa om jag får en ny???!!!! Jag frågar hur det kommer sig att det marknadsförs något som inte finns - får inget svar.. Jag menar på att jag borde kompenseras på något vis. Säljaren förklarar att det är bara han som sålde tvn eller butikschefen som kan besluta om kompensation...?! Till slut kommer butikschefen och efter mycket dividerande får jag reseersättning - förutsatt att jag åker o tankar, kommer tillbaka och lämnar in ett kvitto på 150 kr..... Pust, stön, strul - för ingenting...

Max är nära att krypa eller gå på alla fyra nu - spana in när han tränar.

Mer kul då, jo han säger Mam till mig och Pap när Roger inte hör.... Ibland härmar han andra ord som jag brukar säga. I dag när vi busade sa han hälp... jag brukar säga hjälp hjälp när han drar mig i håret... Det går så otroligt fort att man nästan blir rädd ibland. Han sover rätt oroligt om nätterna, vilket gör att jag inte sover särskilt mycket alls. Känner mig pigg ibland, men oftast rätt trött. Nu ikväll har han varit som ett plåster på mig - ligger i sängen och gallskriker fastän han sover. I famnen blir han lugn - det här skrivs med pekfingervalsen. Normalt får jag ju avlastning av Roger, men ikväll är han ute på lite afterwork med några kollegor.

Avslutar med några sköna tittutbilder från en mysstund