Lite bilder

Bus med kompisen Molly. De skulle låtsas sova - sedan blev det kullerbyttor och hopp i sängen.

Sötaste påskgubben;-)

Ute och leker i trädgården - bäst av allt tycker Max
På promenad med både mormor och morfar + farmor och farfar. Han skulle verkligen gå hela tiden - riktigt långt för en liten nästan tvååring.

Max önskelista

Av någon underlig anledning är jag jättedålig på att hålla reda på familjens mailadresser, så istället får det bli ett blogginlägg.

 

• Astrid Lindgren sagor eller andra roliga filmer på DVD
• Sandlåda till stugan
• CD-böcker
• Roliga barnskivor
• Studsboll
• Pussel
• Målarfärger
• Modellera och allehanda redskap till den
• Helikopter / Flygplan
• Teletubbies gosedjur
• Kläder strl. 98 (han har 92 nu, men växer så det knakar…)

 

Ja, detta är vad vi lyckats komma på, men det finns säkert massor med andra saker som också uppskattas av busungen.

Nervsammanbrott

När jag skulle börja med lunchen idag, så satt Max inne i sitt rum och lekte. Plötsligt vrålar han ordentligt och man förstår att nu har han gjort sig riktigt illa. Det visar sig när jag kikar in att han klämt fingrarna och att de fortfarande sitter fast i dörren. Får bort dem, spolar kallt vatten, låter honom hålla i fryst pyttipanna ..... gråten avtar tillslut och han rör på fingret (främst vänster långfinger som klämdes). Sedan när vi väl äter, så sitter han och talar om att det gör ont i fingret - och vi delar så klart med oss av massa sympati och omtanke. ... Hmm det här har han tagit fasta på. När han sedan skulle leka med pappa öppnade han en dörr och låtsades klämma fingrarna och grät nästan lika mycket igen. Efter det gick vi och åkte rutschkana - hur kul som helst och han visar inga tendenser på att han har ont. När vi kommer hem igen och har tagit av oss kläderna, så sätter han handen mot ytterdörren som om han har klämt fingrarna och bryter ut i ett vrål. En stund senare puttar han försiktigt igen sopskåpsdörren med fingrarna emellan och tror att mamma inte ser - efter en liten stund när handen ligger "riktigt" ikläm kommer gråten igen. Jag tror bestämt att min son har hittat sig ett riktigt effektivt sätt att skapa uppmärksamhet. Undrar var det här ska sluta? En mamma på gränsen till nervsammanbrott eller kanske på riktigt fler klämda fingrar...

Vad jobbar jag med...

Jag var lite snabb att anta en utmaning som egentligen inte var riktad mot mig hos Marie och Sander (http://cutemizziz.blogspirit.com/archive/2008/02/28/jag-alskar-mitt-jobb.html), men jag kände mig ändå träffad. Kanske för att jag ibland knappt vet vad jag själv gör…

 

Sakmässigt är mitt jobb otroligt kul och stimulerande, men som jag skrivit tidigare i bloggen har jag varit och är jag egentligen väldigt sugen på att byta jobb. Under flera år har det varit en massa strul och konflikter kring min tjänst som gör att allt känns ganska jobbigt. Något som dessutom inte bidrar till att öka motivationen är att många av mina jobbarkompisar har slutat och att det är ganska få som jag verkligen gillar att jobba med som är kvar. Dessutom så är det lätt att man i en roll som min trampar på många tår och inte alltid är superpopulär. Nu ska det dock omorganiseras igen, så då får vi se vad som händer. Dessutom så jobbar jag ju inte så länge till med tanke på sommar och barnafödande.

 

Sedan jag kom tillbaks från föräldraledigheten har min tjänst utvecklats och omfattar lite annat än tidigare, man kan säga att jag står på två ben. Det ena benet (vilket också är det jag gjort tidigare) handlar om att göra smarta inköp och avtal kring sådant som marknadsavdelningen nyttjar och använder i sitt arbete. Det handlar om att köpa in trycksaker, mediaplatser (typ TV-tid, dagstidningsannonser, utomhusannonsering mm). Det kan också röra sig om marknadsundersökningar eller olika typer av konsulttjänster. Jag jobbar mycket med att ta fram kravprofiler på vad det är som vi behöver och sedan jämför jag olika leverantörer hur väl de kan leverera mot detta och till vilket pris. Jag förhandlar och skriver avtal. Ett jobb som riktar sig både inåt i organisationen, men också med många externa kontakter.

 

Den del som tillkommit handlar om hur företaget kan nyttja sina egna reklamplatser i och runt butikerna. Jag ska både hitta smarta och kostnadseffektiva lösningar – men också hur dessa kan erbjudas till våra leverantörer. Dvs att de får köpa in sig för att sprida sina budskap på dessa. Det är här en mycket känslig fråga internt där alla har sitt egna personliga tycke och smak. Det finns väldigt lite material som backar upp och stödjer respektive mediekanal och därför blir det mycket tyckanden. En stor del av mitt jobb består i att koordinera och försöka se till att respektive kedja inte uppfinner hjulet på nytt och hittar på någon närliggande variant till en redan befintlig lösning eller något som skulle kunna användas inom helheten.

 

Så det var lite kort om vad jag egentligen pysslar med…

Inte något namnbyte på bloggen

Har ju funderat på om jag skulle byta ut mammabubblan mot något mer tidsanpassat. Det kändes som bubblan fanns omkring en när man gick hemma och var föräldraledig, men att den har ändrats något... Hur som helst, så känns det som namnet får hänga med ett tag till för om en sisådär 23 veckor är det dags att gå in i bubblan igen.

Japp, nu är det officiellt i bloggvärlden.. Jag är gravid i 17 veckan. Att jag inte har skrivit något innan beror på att jag gått och väntat på besked kring ett jobb jag sökte innan jag visste att jag var gravid. Nu idag kom beskedet att pga omorganisation skulle tjänsten inte tillsättas. Så nu är det bara ut med det och få känna ännu mer av den där glädjen och nyfikenheten på vad man väntar.

Vi ska på ultraljud i nästa vecka, så då får vi veta lite mer hur allt står till där inne, men magen växer och jag mår gravidmässigt ok. Det är bara lite jobbigt för tillfället att jag hostar som attans och har slarvat lite med knipövningarna, så det kan hända små olyckor om jag inte passar mig jäkligt noga. Det känns ju sådär och lite lagom pinsamt.

Max verkar halvt om halvt förstå att jag har något i magen. Härom dagen när Roger frågade om han ville ha en lillebror kom ett - Jaa. Men vill du inte ha en lillasyster då? - Inte syster....:-) Kan tänka mig att det blir en match i början att få honom att acceptera att familjen växer, men det ger sig nog förhoppningsvis.

Lite bilder..